Genetisk variation - allas ansvar

Jag reser och tittar på vad Bod Khyis avelshane lämnat i valplådan. Förväntar mig korrekt byggda valpar med nyfiken, social mentalitet. Foton i massor kommer. Några av valparna är ännu lediga för kunniga, intresserade. Samtidigt funderar jag på vägen vidare. 

Vi uppfödare behöver arbeta ihop. Årets fyra  TM kullar i Sverige har gemensamma anfäder. Kanske är vägen fram att kolla upp den genetiska inavelsgraden hos våra individer för att  se vilka hundar i en kull som har störst genetisk variation för att på sikt hålla rasen fortsatt sund. Vi kan använda fler individer i en kull så att inte en hund går varm. Vi kan söka avelspartners till våra hundar på olika håll i världen och då med från varandra skilda stamtavlor inte bara i de senaste generationerna utan också många generationer tillbaka. Framförallt behöver vi planera tillsammans i ett tryggt samarbete. Vem som ska lösa det, vete sjutton. 

Ett foto på  en av Bod Khyi Lhotses valpar med Inka får illustrera dagens fundering. 

Funderingen skärps ytterligare med en text skriven av hundjuristen Terese H.