Kloklippsbonanza

Att klippa klor på självständiga varelser som inte gillar tvång kan kräva sin man eller kvinna. Vanna och Humla vill inte ha redskap på sin kropp. Hade jag kunnat bita av klorna hade det gått bra men klotången - icke! Tack vare bra veterinärklinik som anpassar behandlingen efter nådiga damerna så får vi det att fungera. Nu har är dom vårfina. Tjurighet är inte skäl nog att få ut på försäkringen - men hade det funnits ett tjurighetstillägg på försäkringsavtalet, då hade vi skaffat det.

Bacchus tycker det är ok med kloklipp - bara inte alla på en gång. Chilla tar det chill och låter mig hantera. Bakelsesyskonen halvsover och låter sig klippas utan bekymmer alls. 

Så har vi Fuega, den snart fyramånaders eldfängda, hon som inte gillar vara instängd eller fasthållen så, ja nu är jag uppe i fyra slumpvisa klor på en gång och var fjärde dag ungefär. Ingen precision utan bara klipp av och mata på. Just nu smakar kycklingfilé ok nog för att stå ut med en klippning.  Noterade också vid dagens klippning att jag inte blev biten och huggen. Alltid något. Framsteg föder mod!

Vem har sagt att det ska vara lätt.