En dag i februari förlorade vi Bacchus. Han har sista åren haft ökande ohälsa med allt från ett ormbett som slet hårt på kroppen till paddförgiftning med neurologisk påverkan och en jobbig uvi och prostatainflammation. Drygt 9 år till kroppen men fysiskt så tydligt mycket äldre. När ett så gott som fullständigt urinstopp inträffade fick han sluta kämpa mot en kropp som inte orkade. Bacchus uppfödare Bartlomiej Lembas var informerad och vi hade vår fantastiska veterinär i ryggen i det jobbiga beslutet. Han saknas i husses säng. Han ligger inte i vägen när vi ska försöka gå ut ur köket. Hans märgbenstuggande ljuder inte längre. Fy vad det är sorgesamt!
